-Men. Den är väl mest ful? Jag vet inte vad den heter men vi har haft den länge… Damen innanför fönstret med den slingriga kaktusen såg förvånad ut över min upphetsning, men erbjöd mig en liten stickling. -Det behövs inte, jag har redan en som jag fann på en kompost. Jag ville bara ha namnet…
För några år sedan följde jag med några kompisar som var spekulanter på en halvrisig villa i Långås, och medan de tittade inomhus släntrade jag runt i den vildvuxna trädgården. Komposten visade sig vara full av halvt ihjälfrusna krukväxter, som hus- ägaren i någon förvirrad städattack “röjt ut”. Katy räddade några julkaktusar och en orkidé, och jag adopterade det som skulle visa sig vara en kejsarkaktus med anor från förra sekelskiftet. Nu blommar den i mitt fönster, men inte lika ymnigt som i Carl Larssons målning från 1914.
Reproduktionen hittade jag på en loppis – Carl Larssonbilder finns det ju alltid gott om, men att hitta “min” kaktus var extra roligt. För den som är intresserad av fru Karin och hemmet hon inredde i Sundborn kommer Karin Svalin Gunnarsson med en bok i vår om Karins sätt att använda växter. Själv är jag oerhört fascinerad av hennes textilier som ännu efter ett sekel känns ultramoderna – kolla bara på bordsduken! Och att hon trots ett tjog barn, hushåll och mestadels bortrest konstnärsmake ens hade tid… Tid att rita mönster till vävar, broderier, färga, väva och till och med designa möbler, tid att förändra flera generationers sätt att uppfatta “det svenska” i den blonda inredningsstil vi fortfarande kan hitta i varje inredningstidskrift, tid att stå modell i alla Carls bilder av deras så småningom världsberömda hem. Tala om skaparkraft!
När jag förra veckan fått shoppingspel och kom hem med tre nya äppelträd och ett Greve Moltkepäron försökte jag låta bli att undra var de skulle få plats… Men allt har löst sig på nära nog magiskt vis, och två av ungträden kom i jord idag. Som synes börjar jag med att ställa ut träden på prov – OCH tittar på dem från olika håll innan jag bestämmer mig. Här är det sorten Höstdessert som verkar finna sig väl mellan tre jättepioner. Och blir trädet för omfångsrikt för platsen går det fint att lyfta och flytta det inom tre år. Året före flytt beskär man lämpligen rötterna en 3-4 dm ut från stammen, så trädet stimuleras att göra en mer samlad rotbildning före flytt.
Förutom Höstdessert skaffade jag Gul Richard och Åkerö, det vill säga två septembermognande och ett riktigt vinteräpple som förhoppningsvis pollineras av mitt befintliga Ribston.
Och som synes lär det inte behöva bindas fast förrän i vår – det lär ju inte blåsa bort…
Betydligt äldre än mina nyköpta träd är detta Åkerö i en äppellund i Stamnared. Oerhört roligt att få klippa kan jag bara konstatera, och ovanligt att kunna jobba i tunn jacka så här i slutet av november! Här har jag horisontaliserat grenarna – det vill säga lämnat kvar horisontella grenar och klippt bort alltför kraftiga upprätta grenar från dessa. Mer luft mellan grenvåningarna ger frukterna mer ljus, mer smak, och dessutom missgynnas eventuella svampsjukdomar.
Här är det 30-talssorten Mutsu som är i stort behov av hjälp. Roligt nog hängde äpplena kvar efter den första frostknäppen, och var helt okey att skörda eftersom de fått tina på trädet.
Förhoppningsvis blir det beskärningskurs just i denna gamla äppelodling i vår – Per-Inge och Ann-Louise erbjuder sig generöst nog att låna ut sina träd för hugade som vill träna sin förmåga att läsa av trädens behov och därigenom förlänga deras produktiva liv! Mer om kursdatum, vägbeskrivning och priser skriver jag om efter årsskiftet…
I oktober klippte jag ett par plommonträd för bekanta nära Varberg. Ovan är det Opal före och efter beskärning, och nedan ett tidigare brutalbeskuret Victoriaplommon. Som synes märks det ingen större skillnad. Det ska det inte heller… Plommon och körsbär, det vill säga stenfrukter, ska INTE beskäras brutalt, och ALDRIG annat än på hösten.
Nästa vecka blir det bilder från en mycket gammal äppellund som jag fått förtroendet att sätta sågen i. Nu när mildvädret kommit tillbaka finns det all anledning att höstbeskära de träd som har växt kraftigt under året. Klenväxande och pensionerade träd däremot mår bättre av att klippas på våren, så att de vitaliseras och får fart på grentillväxten. Och som alltid när det gäller beskärning handlar det om säkerhet: Din säkerhet kräver bra redskap och stadig stege. Trädets säkerhet och framtida existens kräver en bedömning av risker: Sjukdomar? Övertunga grenar? Balanserad krona?
Välkomna att besöka min utställning som hänger på galleri Foorm helger fram till och med den 27/11 mellan kl 11 och 15. På övre våningen hittar du prylar, kläder, keramik med mera av ett femtontal konsthantverkare som tillsammans driver verksamheten. Framöver har de även julmarknad – kolla 
Den 30-31 juli samlade jag mod till mig att ställa ut bilder från de senaste tjugo åren. Häpnadsväckande nog var det de svartvita konstbilderna från 1996 som blev sålda. Nu är det dags igen. Den 5/11 har jag vernissage på Foorm i Fjärås kl 12-15, med en hel del nya bilder – bland annat de ovan, tagna i Gunnarstorps trädgårdar för någon vecka sedan.
Hur underbart att fortfarande kunna njuta av frukt, hösthallon och höstastrar fast vi är inne i oktober. Snart är det vår!