De flesta som betalar för att få sina buskar och träd beskurna borde få betalt för de skador som åsamkas. Däribland kommunala förvaltningar som betalar för felaktiga ingrepp som avsevärt förkortar livet på alléträd och parkbuskage. Pottklippning kallas det inom vår bransch, en metod som går ut på att nån snabbt och hurtigt drar över allt ovan en viss höjd över marken med motorsåg.
En av de vanligaste skadorna beror på att man inte skiljer på grenar – som går att ta av om man behåller grenkragen som skyddar mot röta – och tvådelade stammar – som inte har förmågan att valla igen den halva som förlorats. Det finns liksom inget läkkött, för att uttrycka det klumpigt… Ibland, som nedan, är det till och med tredelade stammar, där ingen del kan tas av utan risk för snabb bråd död…Att det handlar om en flerdelad stam i stället för en stam med två grenar syns tydligt på de blixtlåsliknande formerna, nedan i närbild. Alla som provat på att beskära har väl hört talas om att det är viktigt NÄR man ska och inte ska ge sig på plommon, körsbär, japanska lönnar och så kallade exotiska träd. Regeln om JAS-beskärning -dvs i juli augusti september – är bra att hålla sig till om man är osäker. Träden växer fortfarande, invallningen av skador sker effektivt, och innan vintern har trädet skaffat försvar mot frys- och virusangrepp.
Lönn och björk är bra att såga i på våren – om man vill ha lönnsirap och blödande sår… Eller om man vill bli av med dem snabbt!
Lönnar har ökänt luriga grenar, och ofta flerstammiga delningar som man måste se upp med.Knepet är att börja med avlastande klipp när lönnen är ung. Här är det amerikansk strimlönn, nedan en Eddie´s Wonder före och efter beskärning i september i höstas.
Här är det monsterklematisen Summer Wine som fått en brutalbeskärning. Den 3 januari… Ibland kan man vilja decimera radikalt, och i det här fallet valde jag att låta de två klängrosorna Alchymiste och Leverkusen få lite livsrum till sommaren. Att klematisen skulle knalldö finner jag ofantligt otroligt, men det får gå som det vill…
Ibland kan man använda beskärning som medicin. Svarta vinbär som gärna får mjöldagg kan behöva klippas ur för att ge luft och ljus – och färre men större bär förstås. Nedan ser du de lavklädda grenar som avslöjar vad som ska bort. Äldre än 3-åriga grenar tas bort på svarta vinbärsbuskar – äldre än 5-åriga på röda vinbär.Robusta som de är går det nästan att klippa och glesa närsomhelst. Men gör du det tidigt i april får du sekatörlånga sticklingar som lätt gör egna rötter…
Slutligen kan man använda beskärning som ett sätt att hämma tillväxt. Man stjäl livskraft så att säga men utan att åsamka skador. Min korkalm skulle gärna vilja bli femton meter hög. Men det vill inte jag… Här har jag behållit de flerdelade stammarna som sprider energin till flera toppar och därmed ger långsammare höjdtillväxt. Men sedan snor jag snittgrenar i yttre delar av trädet lite då och då, som hamnar hos florister i Göteborg eller i vas i paviljongen.
Förr beskar man när det blev tid över. Oftast januari februari ifråga om äppelträd och päron. Rekommendationerna numera är “inte kallare än fem minusgrader, och inte så sent att de börjat knoppas.” Men allt går att göra fel, om man har slöa verktyg, lägger snittytorna för nära grenkragen (den lilla ringen runt basen på den gren man vill ta av) eller inte bryr sig om att lyssna på hur trädet balanserar sin vikt i förhållande till huvudstammen…
Här har en äppelgren blivit av med barken på grund av nåt sjukdomsangrepp, misslyckats med att valla in skadan som i stället ostört fortsätter ner längs huvudstammen mot rötterna. Och sedan är det trädets saga all…
Att sänka höjden på en buske eller ett träd brukar vara populärt. Ovanligare är det att välja sorter som INTE vill bli femton meter, och som sedan inte ständigt måste stympas. Här är det vanlig hassel respektive cornus controversa som strävar mot himlen med förvånande hastighet… Båda är dock stryktåliga och tål att tuktas.
Hasseln har sedan urminnes tider hamlats ner till mark för att ge vinterfoder åt djur och material till vidjor och staket och ljusinsläpp i öppna betesmarker. Så till förvåren åker sågen fram, och jag får luktärtssstöd till sommaren! Kornellfamiljen hör till de som med framgång pottklipps på kommunalplanteringar, så en sänkning med en-två meter kommer den att tåla.
Kul att du gillade det! Idag onsdag kommer del II! Ceci
Så lärorikt och inspirerande, nu måste jag skaffa fler träd att beskära rätt och njuta av.
Ser redan framemot nästa lektion!