Ibland får man höra att det är “lätt att göra rätt” ifråga om beskärning. Och att OM det skulle bli fel kan man ju göra på nåt annat sätt nästa gång… Bilderna ovan visar hur lätt det kan vara att göra fel – och att vissa skador inte går att reparera. Trots det kämpar träden med allt de har av vallningar, barriärbyggen och avstötning av sjuka grenar för att hindra öppna sår från att bli inkörsportar för allsköns angrepp.
Så låt oss börja med lite anatomi… Grenen ovan förenas med stammen av en grenkrage. När man sågar utanför den är allt frid och fröjd. Sågar man däremot i den, eller i själva stammen, har man opererat bort DEN grenens förmåga att hindra trädstammen från angrepp. Och infektioner, rötsvampar och annat otrevligt har motorväg ner genom trädet, ofta ända ner till foten. Nu råkar detta exemplar vara dött, men det beror på andra skador…
Här syns två av skadorna på den olyckliga apeln jag visade i förra bloggen. FÖRST är grenen avsågad på tok för djupt. SEDAN har man dragit av grenen så att stambarken följt med. TILL SIST har trädet gjort ett försök att valla in skadan (den millimeter-tjocka randen runt såret) men den potentialen fanns ju mest i den ved som slängts bort… Ja, sedan tappade den resten av barken, men det är ju en senare historia.
Här en kombiattack. Ett för djupt snitt, precis som ovan. Och så en för lång tapp (kläd-hängare som det brukar kallas) som blir till ett lika oläkbart sår. För det ligger utanför grenkragen…
Här är det ett gullregn som sett bättre dagar – något som inte är ovanligt eftersom de lätt får fläkskador och är allmänt känsliga. Tidigare rötangrepp i grenen syns som svarta barriärförsök i det fellagda snittet. Och vallningsförsöken är inte mycket att hänga i gran…
Samma ledsna gullregn, nån annanstans på kroppen. Här har busken försökt stöta bort en sjuk gren, och vallningen längs stammen sker som ett svar på sprickan som bildats. Att den kvarlämnade tappen inte läkt syns tydligt i skäret som saknar vallar. Man får ha galghumor för att skratta åt eländet…
Till sist en fälld ek som nog haft seriösa svampangrepp… I en avsågad gren ser man både den yttre svampiga veden och den tunna svarta barriärlinjen som skyddat kärnveden. Nederst har eken lyckats avvärja en skada ( den mörka kådliknande blorpen) troligen som svar på en skadad eller bruten gren. Och nu är dess saga all…
