Ibland får man välja mellan att bli trött, eller jättetrött… 1600 sniglar igår, 600 i morse. Eller om det var 880. Kvittar lika när jag fortfarande bara har dödat ett tiotal sniglars årskullar. Man blir mest yr om man ger sig tid att räkna längre än liken bakom saxen.

Men vem har sagt att det alltid kan vara roligt med trädgårdsvård. För några år sedan läste jag om förra sekelskiftets kvinnliga trädgårdsbrukare. Women gardeners tror jag att den hette. I stället för att gnälla om ont i ryggen efter snigeljakten klagade de lite urskuldande att de var tvungna att smyga sig ut när de “riktiga” trädgårdsmästarna lagt av för dagen. De anställda alltså. För det ansågs oacceptabelt att en dam, för detta var förmögna kvinnor, skulle befatta sig med något så fysiskt som trädgårdens skötsel. Några konstaterade också att det att det var smått opraktiskt att ständigt måsta bära kjol eller lång klänning. Vita Sackville-West bar det med jämnmod. -There is no excuse for bad clothing in the garden” konstaterade hon barskt. Oursäktligt att vara dåligt klädd i trädgården. Och det var medan man arbetade alltså, inte spatserade…Det känns konstigt att föreställa sig trädgården som fängelse för konventioner om hur jag som kvinna måste uppföra mig, och hur jag skulle få njuta bara med måtta, och utan svett. Det viktorianska England hade klara problem med det kroppsliga. När man till och med kunde klä nakna bordsben med tyg, hur vulgärt måste det inte ha verkat att iklädd arbetsbyxor sjava omkring med spaden i högsta hugg. Och våga HA ROLIGT!