Hennes besök i trädgården blev kort. -Du har ju bara vresrosor överallt! Hon såg irriterad, nästan sur ut. Men jag tänkte tyst för mig själv: What´s not to like?
De blommar i ett från juni till oktober. De har tillräckligt med taggar för att avskräcka annat än de mest envetna rådjur. Om man slutar plocka bort vissna blommor, garantin för att blomningen ska fortgå, kan man koka syltade nyponhalvor med kanelstång och nejlikor. (Vansinnigt gott till rådjursstek om man är lagd åt det hållet…) Ofta doftar de fantastiskt. Inkorsningar med mängder av rosor har resulterat i namnsorter som inte alltid är vresroslika. Ja, och så är de småhärdiga. Upp till zon 6 eller 8 om man har (o)tur.
Men av det sextiotal rosor jag har valt att leva med är bara nio vresrosor. Ritausma från 1963 kan bli 2 x 3 meter utan speciell hjälp, Roserai de l’Hay med 110 års historia doftar himmelrike, och Dr Eckener har en märklig gulaprikosig blomfärg. Sedan kan man ju knåpa ihop egna sorter också. Frön från ett nypon gav tre helt olika rosor, varav den jag döpte till Aurora doftar mer än modersorten Roserai de l’Hay. Sådda ute i januari gror de fram i april, och sen är det bara att vänta på första blomningen…
